sid 6 I skolan

I skolan

 

Till flydda tider återgår. Min tanke än så gärna!…. (Runeberg om jag minns rätt, och jag håller helt med honom!) Några reflektioner: kortet från småskolan torde vara taget 1935 och jag kan bara konstatera att jag har blivit 80 år äldre sedan dess!! Det från folkskolan är nog taget i åk 3. Anmärkningsvärt är väl att hela klassen består av pojkar, 32 st! Vår lärare hette Wilhelm Strand och var välkänd som gymnast, vilket kanske syns. Inte lika lätt att se hans förkärlek att hålla disciplin medelst ganska så kännbara örfilar – men de behövdes kanske?! De båda korten från läroverket är nog från klass 1 och 3 i den 5-åriga realskolan, till vilken man fick tentera in (!) på vt i åk 4 i folkskolan. På båda dessa kort har jag på min högra sida Ingmar Syversen från Smögen, som blev en av Sveriges mest kända segelsömmare. Det var ju krigstid, och många av oss blev så småningom officerare, jag tror det är 6 st på kortet från 3:an, däribland Ulf Ling-Vannerus, andre man från höger med stora VM-framgångar i militär 5-kamp. Birgitta Steene till vänster om vår historielärarinna Gunhild Nilsson (den särklassigt bästa lärare jag mött under alla mina skolår!) blev professor i - Los Angeles! Många minnen från många av de andra men de är väl av ringa intresse – endast några mycket få av oss är ännu i livet!

 

 

Sid 6

Här kände jag att det började bli en aning förvirrat i alla för mig då jag inte kan säga mig ha en total koll på vad små-, folk- och realskola kan tänkas vara - så jag bad Gösta om en förklaring/ Yngve

 

På 30/40-talen var den obligatoriska skolan i Sverige 7-årig. Den utgjordes av en 2-årig småskola och en 5-årig folkskola. Dock kunde den som ville ha en ”högre” utbildning tentera in på ett läroverk efter antingen åk 4 och då till 5-årig realskola eller efter åk 6 och då till 4-årig realskola. Båda studiegångarna ledde till realexamen. Som du redan märkt är det senare alternativet tio-årig skolgång fram till realexamen, det tidigare nio-årig. Motivet för att välja den 4-åriga realskolan var väl oftast att den innebar ett år mindre på studieorten än den 5-åriga (det fanns inte så många läroverk och för lantortseleven blev långa resor eller inackordering nödvändigt) Förutom Göteborgs-läroverken gällde enbart Uddevalla på min tid. (Ett helt vedertaget talesätt i Bohuslän gjorde gällande att ” i Uddevalla hämtas lärdom och brännvin”. Efter realexamen kunde man antingen sluta skolan eller söka in på gymnasium. Det fanns 3- ocvh 4-åriga sådana (de senare för dom som ville ha en lugnare studietakt). Man kunde välja mer naturvetenskapliga ämnen (ma, fy, ke, bi) som jag gjorde, allmänna (hi,ge osv) eller språk (la, gre). Gymnasietiden avslutades så med först skriftliga prov (lika för hela landet) och om man klarade dom med muntliga inför censorer och om också dessa klarades hade man tagit studentexamen och fick springa ut till anförvanterna på skolgården. Eftersom ju Uddevalla var en garnisonstad mötte då regementsmusiken upp och man tågade genom hela staden innan Sjungom….vid Karl X:es staty på Kungstorget. På kvällen middag på Gustafsbergs badrestaurant.