Brev 41-42

BREV 41

 

Jerusalem den 3 mars 1913

 

Dyra mor och syster och faster samt alla

Hjärtligt tack för brevet som kom till mig tillhanda för längesedan. Jag vill nu försöka att sända er några rader fastän jag känner mig mycket darrande. Så det blir så dåligt hoppas du ursäktar mig. Som du väl har hört genom Karins brev hoppas jag, att jag har varit sjuk sedan jul. Jag sitter ute i gården medan jag skriver. Fullt med gräs omkring mig och stora cypresser. Också sitter jag bredvid ett träd som liknar tallen, för att få lite skugga därifrån. Salen … het ibland. Det känns så gott att kunna vara ute. Förliden lördag och i går

 

(sid 2)

 

Var jag till matsalen för middag och till målet som jag ej har varit på en så lång tid. Jag mins ej om jag nämnde något i Karins brev att jag har varit sjuk. Jag kände mig så matt så jag vet ej knappast vad jag skrev. Jag är något bättre nu. Jag har förfärliga .. ofta. Förliden matt så jag har bäst som jag har gjort på länge. Jag känner mig tacksam till gud att jag är så .. som jag är och jag hoppas att gud skall hela mig fullkomligt. I år förliden sommar blev jag så att jag ej kunde hålla vattnet. Nämnde det till några. De sade man kan bli så av förskylning. Jag brydde mig ej något vidare om det men det blev aldrig något bättre. Jag led ej något vidare utan du kan tänka det skulle

 

(sid 3)

 

Kännas obehagligt men så till sist så började jag få sådana förfärliga plågor när jag skulle göra vattnet. Detta började några veckor före jul. Så talade jag med några av systrarna som kunde giva mig råd och de bad mig stanna i bädd och hålla mig varm. Så gjorde jag jag för en tid och jag hade en påse med hett vatten som jag lade på magen. Detta lindrade plågorna och vattnet som jag gör är så rött. I dag som är fredag känner jag mig lite bättre. Jag har ej känt mig mäktig att få brevet färdigt förut. Igår hade jag förfärliga plågor på eftermiddagen. Gud är mäktig och villig att hela mig. Detta håller jag an till. Jag tänkte på Erik när jag

 

(sid 4)

 

Led så förfärligt ibland men så tänkte jag att allting är möjligt för Gud. Ingenting kommer utan orsak. Nu är jag uppe var dag. Jag ligger några stunder förstås. Tänkte skriva till din födelsedag men jag förmådda ej. Hoppas att du ursäktar mig. Roligt att höra hur du tog mor u. det skall säkert vara lyckligt för henne att Olers kullorna är så stora även. Jag kunde ej känna igen Karin. Vad tiden går fort. Det var intressant höra karins brev. … Det är gott för Ma.. att han slipper vara den när han lider så av gikt.

Hälsa så kärt Katarinas, Ingeborg och tacka för teckningarna och Bajer Kerstin och så många som vill allas vår hälsning mottaga.

(sid 1 nedsida) undrar om du förstår vad jag skriver. Jag har ett sår som känns mycket svårt i synnerhet om jag blir kall just nedtill.

 

 

BREV 42